Har sovit dåligt precis hela natten (eller halva, för natten är inte slut ännu), först kunde jag inte somna, och så snart jag väl somnat så börjar jag drömma om verkstadsgrabben, drömmer att vi är ett par och sitter hemma hos honom med hans familj och jag mår så bra.. Vill inte drömma såna här drömmar, för det kommer aldrig att bli verklighet. Det är konstigt hur jag alltid lyckas falla för helt fel killar, dom där som inte är bra för en, bad boys.. Varför kan man bara inte bli kär i en normal helt snäll kille? Visst, jag tycker fortfarande om att vara singel, men jag kan inte förneka att ibland längtar man så efter nån speciell att ha i sitt liv, slippa den krypande ensamheten, det stora hålet..

- En trött C som verkligen borde sova innan jakten imorgon..